nomoresilicone

De Desperata hemmafruarna är äntligen tillbaka! Det enda program jag ser till att inte missa även om det inte är lika bra som det var de första två säsongerna.

Tänk om man kunde vara lite mer som Bree med ett fläckfritt hem, oklanderligt  yttre och inga halvfabrikat på middagsbordet. Men det känns förstås en aning bakåtsträvande och inte särskilt jämställt.

Hellre kanske som Gabrielle då, som ser till att få det hon vill ha på ett eller annat sätt utan att tänka särskilt mycket på andra. Men njaaa...det skulle jag nog inte ha samvete till.

Edie, mansslukerskan som totalt verkar sakna empati skulle det kanske vara kul att vara ett tag?  Men det troliga är väl att man skulle vara utan både man och vänner i slutändan, så det går också bort.

Den smått neurotiska Susans liv skulle jag nog inte orka med särskilt länge. Snacka om att kunna röra till det för sig. Men det skulle vara väldigt skönt att ha en så mogen och ansvarstagande dotter!

Jag antar att Lynettes liv är det som liknar ens eget mest. Den enda av fruarna som arbetar och tar hand om barn, mat och tvätt.....och har en man som också är som ett barn!

Tjejerna säger att man måste lägga in bilder om man har en blogg, så här kommer då en på fruarna.

Ha det gott / A-K