nomoresilicone

Ångest!!! Hur tänkte jag egentligen när vi köpte en lägenhet som bara är 67 m2??? Måste börja ställa in mig på real compact living har jag insett. I måndags var vi på informationsmöte om bygget och det verkar som att alla andra har köpt lägenheter som är 87 m2 utom vi och två ensamstående kvinnor.... Och det kan jag ju förstå, att om det bara är en person som ska bo där då räcker ju 67 m2 väldigt långt. Men vi är ju 3 stycken!!! Tumstocken är för närvarande en trogen följeslagare i mitt liv, men hur jag än vänder och vrider och mäter och mäter, så blir lägenheten inte större i alla fall. Och inte vågar jag säga så mycket till Jerry heller. Nä, jag får bära ångesten helt ensam.....

Men då brukar jag försöka trösta mig med att balkongen är ju faktiskt 25 m2, så den finns ju som utväg. Egentligen så har jag redan bestämt mig för att det får bli ett året-runt-rum oavsett vad det kostar. Har bara inte berättat här hemma att det faktiskt kommer att bli så, att det inte finns något utrymme för andra idéer alltså.

Nu undrar ni förstås hur det går med sovrummen. Jo, jag tror att vi snart är i mål. Jerry har nämligen börjat prata om att vi måste köpa en ny, mindre säng om vi ska ha det lilla sovrummet. Jamen vilken bra idé, säger jag då....=) och låtsas inte alls om att jag redan tänkt på det men bestämt mig för att vänta med att säga nåt tills vi flyttat in i lägenheten...

Ikväll har vi bokat biljetter till "Män som hatar kvinnor". Och ja, det känns väl som att Jerry snart skulle kunna skriva under på det....

Kramisar till er alla

/Anki

...på vågen alltså. "Jaja, säger alla - det är fullt naturligt när man styrketränar. Muskler väger mer än fett". Vars f-n är musklerna då, undrar jag. Och jag äter inte ens särskilt mycket choklad längre, och mest grönsaker till mat och hoppar i vart fall över allt som innehåller mycket kolhydrater.... Men likafullt så går vikten uppåt och humöret neråt. Jag känner mig grundlurad!!! Tacka vet jag soffläge och en våg som står still. Det är väldigt nära att jag jag återgår till denna gamla, hederliga strategi. Och då börjar Jerry mumla något om min uthållighet igen.... Va f-n, han går ju ner i vikt i alla fall och hans mage har blivit plattare och hårdare så jag är tveksam till att han över huvud taget ska få uttala sig.

Okej, jag har också antagit Albins utmaning och här kommer mitt bidrag:

Studenbalen ifjol och vi stod och vi stod och väntade på att Jannie och hennes kille skulle dyka upp i "sin" bil. Under tiden fotade jag bilar där vi på något sätt visste vem ägaren var, så att jag skulle kunna visa Jesper på olika bil-alternativ inför hans studentbal 2010.... Ibland planerar jag lite långt fram i tiden, kan man väl säga. Precis som med renoveringar....=)

Ha en skön helg tjejer.

Kram Anki

Jag tror tammefan jag fryser ihjäl!  Har precis kommit in efter att ha mockat hagen och fyllt hö och jag tror tyvärr att jag kommer att måsta amputera båda lillfingrarna. Det blir så jävla kallt när man ska hålla i spadar o d som såklart är iskalla.
 
Det är såna här dagar jag brukar börja knåpa ihop en annons med rubriken "Fina hästar säljes billigt vid snabb affär". Men innan jag fått till texten och tagit foton så brukar det oftast bli nån varmdag, och så kommer jag av mig. Vår, sommar och höst uppstår som ni kanske förstår inte dom här tankarna.

I övrigt har det inte hänt ett skit och jag har bloggtorka så jag tänkte bara upplysa om att vår blogg blivit utmanad av  Albin

Utmaningen är:

1. Gå in i mappen mina bilder
2. Gå till den sjätte mappen och välj därefter den sjätte bilden i den mappen.
3. Visa bilden på bloggen och skriv något om den.
4. Invitera sex stycken nya till att vara med på utmaningen.
5. Länka till dem, och låt dem veta att de är utmanade

Jag inviterar härmed alla som läser det här att vara med om de vill.

Det här blev iaf min bild.

Två sötnosar vid namn Sandra och Fanny tar sig ett kvällsbad i huset på Sjökortsgatan.

Jag skulle ge nästan vad som helst för det där badkaret just nu!

Kram/A-K

Måndag å Onsdag tränade jag och Anki. Sen har jag varit på Tupperware paty hos Ida, jo det finns fortfarande. Vet inte om jag gjort så mycket mer, jo jag har hunnit med ett förädramöte också men jag kunde lika gärna ha stannat hemma för det vart då inte mycket sagt. Igår var Ida Liam å Tilde här å käka Peter hade hockeymatch.

Idag har jag å Roger varit på staaan jag köpe en tunika el. typ en klänning man kan ju variera. I kväll ska vi ut och äta med Ing-Mari och Alf vet inte vart men det blir nog bra. Emma tillbringar hela helgen på Melodifestivalen hennes fobollslag säljer såna här blink saker mm. Vången har rört sej neråt  jippi 7,5 kg lättare Ha en trevlig Lördagskväll Kram / Ullis

Jag har min favorit klar. Från deltävling 2 i melodifestivalen alltså. Och det är varken Måns eller Amy....

Vi har precis varit på genrepet. Även om det mesta är ganska styrt, som t ex att man måste applådera när låtskrivarna visas på den stora tv-skärmen så kan jag inte låta bli att tycka att det är rätt häftigt att vi får ha så mycket glitter och glamour i Skellefteå ändå.

Har sett i andra bloggar att det är populärt att sätta betyg, så då gör jag väl det då:

Arrangemanget
Smidigt i entrén och snabb servering i puben. Betyget dras dock ner av den gigantiska kö vi hamnade i efter att vi lämnat in ytterkläderna. Där stod vi i 20 minuter utan att kön rörde sig en endaste millimeter, tills vi insåg att vi kunde gå in från sidan också. Kunde ingen vänlig skäl ha talat om det för alla 1000 personer som stod där snällt och väntade???

Artisterna

Gav järnet under uppträdandena, men under den fejkade omröstningen märktes det att det var just ett genrep. Och vad kan annat begära egentligen....

Kläderna
Ingen som utmärkte sig åt nåt håll. Markoolios lila dräkt var inte snygg! De tre "Göingeflickornas" klänningar kommer inte heller att hamna på catwalken i Paris. 

Nu undrar ni förstås vilken som är min favorit. En helt otippad, både från min sida och från medias: Jennifer Brown. En kanonhärlig låt och jag kan till och med tänka mig att köpa skivan. Och det säger inte lite... 

Ha en riktigt fantastisk schlagerhelg, tjejer.

Kram Anki

Skekrafts nya kontorshus behöver såklart nya möbler, både till en del kontor och till konferensrum, fikarum, reception osv. Vi behöver också ett nytt datasystem som kan hantera hyreskontrakten. Därför passade det så otroligt bra när Norrbygdens fastighetsägare bjöd in till fastighets- och möbelmässa i huvudstaden onsdag-torsdag. Onsdagen tittade vi på 6-7 system innan det var bråttom att åka till hotellet för uppfräschning inför kvällen förlustelser som skulle äga rum på "Golden Hits" som ingår i Wallmans konceptet. Kvällens tema var "Las Vegas" och det var helt enkelt skitbra! Både showen, maten och ställets övriga lokaler där man körde karaoke och 80-tals musik.

"Norrbygdarna" var dessutom ett riktigt bra gäng som vet hur man partajar. Det var faktiskt flera år sen jag hade så kul.  Klockan 03.30 stöp jag i säng efter lång men rolig kväll.

Upp 07.15 för att åka iväg till möbelmässan. Faktiskt kände jag mig betydligt fräschare än jag förtjänade. Det blev en hel del alkohol av flera sorter kvällen innan. Jag kunde till och med äta frukost, något jag inte gör i vanliga fall. Jag säger bara: ÅK ALDRIG PÅ MÖBELMÄSSAN! Det är som att gå i en godisbutik och inte kunna köpa nåt! För privat bruk alltså. Ni som varit på mässa i Älvsjö vet ju att hallarna är så otroligt stora och många och det blir många kilometer att gå. För att det skulle gå lite smidigare så hade vi anlitat en oberoende konsult från Sweco arkitekter Sthlm som skulle visa oss på de möbler som kunde vara lämpliga för oss. När vi står och väntar på henne kommer en tjej mot oss som säger: Men hej Anna-Karin, det var längesen. Men va kul att träffa en skelleftebo här, svarar jag då. Det var Christina som jag jobbade med för ca 20 år sen på VAB. Naturligtvis visade det sig att det var hon som var konsulten... ha ha, ja världen är liten. Trots hennes hjälp hann vi ändå bara med 1 hall och ca 15 min av en annan innan det var dags att åka ut till Arlanda. Skit också! Jag som trodde att jag skulle hinna gå och shoppa lite fräscha kläder. De enda butiker jag var in i var Systemet och Pressbyrån. Värt.

Trots snöovädret var flyget bara 45 min försenat. Ja, jösses vad snö det kommit, och det ska visst inte sluta snöa förrän i natt. Eftersom årsnederbörden är i princip densamma innebär det här förhoppningsvis att vi får en torr och solig sommar :)




Ha det great!

/A-K

Ibland kan man både ha dom och mista dom. Män alltså! Men just nu är jag väldigt glad att jag har en som gjort en massa kärleksfulla gester. Vad sägs om:

• Igår kväll i snöstormen skottade han av bilen och skjutsade Jesper och kusin Jonas till innebandyträning, medan jag kunde ligga kvar i soffan
• Imorse skjutsade han mig till jobbet så att jag slapp plumsa fram genom snötäcket
• Idag har han skottat fram min bil som var täckt med snö upp till huven
• Han har precis hämtat hem mig från jobbet
• Han har levererat åtta cider eftersom jag snart får besök och inte hade nåt att bjuda på

Och vilka kärleksfulla gester har då jag lyckats åstadkomma:
- Städade lägenheten igår kväll.
- Städade lägenheten igår kväll
- Städade lägenheten igår kväll (jaja, jag tycker att en sån insats förtjänar flera punkter på listan)

- Fyllde på kaffe i hans kaffekopp imorse (om än lite knorrande för jag tyckte att han skulle ha bett mig ta med hans kopp när jag gick för att fylla på min. Nu var ju ju tvungen att gå en extrasväng med kaffepannen till bordet och tillbaks...)

- Gav honom en puss och tackade för hämtningen när jag klev ur bilen

Hmmm.....Jag kanske måste vara lite extra snäll i helgen, det känns ju inte som om vågen väger till min fördel precis.

Ha en kanonhelg, tjejer.

Kramar Anki

att leva när man som jag har världens bästa arbetskamrat!
Som ni vet så har jag ju ingen bil (ja jag har en men fortfarande utan nya vinterdäck och med körförbud -...inga åtgärder gjorda ännu!!! Allt har sin tid och jag väljer att inte ha tid med det där just nu!)
Jag har minsann cyklat till jobbet flera dagar och det har gått superbra och jag har inte halkat omkull en enda gång! Lyssnat på ljudboken och faktiskt haft det riktigt gott på min cykel!
Imorse startade årets första och största snöstorm! Oj inte kul! Kl 06,20 får jag ett sms av min arbetskamrat : "jag hämtar dig på fritids halv 8". Helt fantastiskt och ännu mer underbart var att jag fick låna bilen ikväll till Wilmas balett och ha den till jobbet imorgon! Jag är lycklig lottad som har en sådan kamrat !

Här hemma laddar vi för Las Vegas - ja jag tvättar och Elin packar men lite resefeber kan jag väl unna mig:) Det blir tomt och snöigt här hemma men vem vill byta mot 20-27 grader varmt.................................(AVUNDSJUK!)
Men här hemma kan jag ska minsann festa loss på min nya kärlek : Plopp med saltlakritsfyllning! Den är helt otroligtt fantastisk underbar krämig chokladig och salt!!

"Det sägs att man blir vad man äter. Men vem vill bli en morot?"

Kramar till er alla!

Jag måste nog erkänna att jag bidragit till att sprida denna roliga historia om Anki och släpet, men jag nämnde inga namn....

Annars flyter allt på som vanligt. Jag och Sandra är och gympar någon gång (när vi känner för det) Bosse och Sam är för det mesta i kopparhallen och då får jag styra över fjärrkontrollen. Såg ett program häromdagen om familjer med många barn. En familj hade 10 barn! Då kände jag verkligen att jag inte har det så illa. Jag låg till att börja med i soffan men allteftersom programmet pågick fick jag sån energi. Jag behöver ju bara tvätta en maskin per dag istället för 4 maskiner. Vika tre högar tvätt istället för tolv högar! Så efter detta program städade jag (fuskstädade som vanligt), tvättade, tömde diskmaskinen och gjorde i ordning fika. Efter det la jag mig i soffan igen och kände att det är ganska skönt med "bara" två barn vars ett är utfluget, man har mycket "egen tid".

I helgen blir jag själv på fredag. Bosse och Sam åker till Kiruna på fredag kväll och kommer hem på lördag kväll. På söndag har de match i Piteå och då följer jag med och hejar!

Fick ni också brev igår om klassträff den 2 maj? Äntligen en fest för 63:orna!

Jaha, så har det hänt. Att det går tyngre med träningen alltså.... Första veckorna var vi ju så fantastiskt ambitiösa och tränade 3-4 ggr/vecka. Förra veckan blev det två pass och hittills den här veckan har det bara blivit ett pass. Jag bara MÅSTE få mig dit idag för att döva samvetet litegrann i alla fall.

När jag tänker efter så borde jag inte bli förvånad över händelseutvecklingen. Tålamod och uthållighet har aldrig varit några framträdande drag hos mig. "Fort men fel" stämmer nog bättre.

De flesta av er har väl hört talas om min släpvagnskörning för ett antal år sedan. I fredags var vi bortbjudna och då säger en av männen (som jobbar på Kraftverket), att han hört en jätterolig historia på jobbet och att den visst var sann också.... Den handlade om en kvinna och hennes dotter som skulle upp till IKEA i Haparanda. När de var framme i Haparanda och hade parkerat och kvinnan var på väg in i varuhuset så ropar dottern "Men mamma, kan vi verkligen parkera så här. Vi har ju släp", varpå mamman ropar förskräckt "Har vi släp????"....

"Du driver med mig", sa jag till Leif som berättade historien. "Den där berättelsen handlar ju om mig och Jerrys dotter, och det var inte alls IKEA utan Rustas parkering.... Du har hört mig berätta den tidigare", framhärdade jag. Men nej, Leif påstod att han aldrig hört talas om min släpvagnskörning och blev överlycklig över att han nu hade nåt att berätta på jobbet: "Den där tokkärringen som körde med släp utan att veta om det - HENNE KÄNNER JAG!!!"

Charlie Chaplin uttryckte det nog ganska klokt: Livet är en tragedi när man ser det i närbild men en komedi sett på håll.

Håll ut tjejer även om veckan varit förjävlig - om ett tag kommer ni att skratta åt det...=)

Kram Anki