nomoresilicone

Julgardinerna togs ner lite senare än vad som var tänkt, men de var bara en hårsmån från att hamna i soporna! Det var många år sen jag slutade att sy egna gardiner, både för att jag inte har tid och för att jag helt enkelt tycker att det suger! "Sy-Märta" lyckades eliminera det lilla intresse som möjligen kan ha funnits. Nu finns det ju tack och lov så många fina färdigsydda gardiner, så det är bara längden som måste justeras, och till det har jag börjat använda såna där fållningsband som man stryker fast... helt suveränt! Enligt Olssons tyger skulle det inte vara några problem att tvätta dom heller. Jo tjenare....trots fintvätt 30 gr fanns inte ett spår kvar av banden när jag skulle hänga upp dom. Faan också!  Skulle jag måsta mäta om de fyra längderna nu?! Man kunde ana ett veck i vad som borde vara rimlig höjd, så jag tog en chansning och strök fast nya band där vecken var. Ingen blir förstås överraskad när jag säger att jag nu hade fyra längder med fel längd i vilket fönster jag än hängde dom i! Upplysningsvis kan jag också nämna att det inte är lika lätt att ta bort banden som att stryka dit dom! Jag använde svordomar som jag inte använt på många år (de flesta könsrelaterade) och några nya hittade jag också på (tur att ingen var hemma).

Fredag hade vi avdelningsfest med mat från Tyske kocken, väldigt trevligt och gott, och nu bär det snart iväg på bio med Eva, Susanne och Boel. Vi ska se Australia med Nicole Kidman och Hugh Jackman som tydligen utsetts till "Sexiest man alive". Den är nästan 3 timmar så jag hoppas verkligen att han lever upp till sin titel.

Syns i morrn!

/A-K

Jerry brukar vara lite irriterad över att jag läser så mycket inredningstidningar. Han tycker att jag får alldeles för många idéer som jag sedan tycker att han ska verkställa. Jag tycker att det är en högst rimlig fördelning av arbetsuppgifter. Jag tänker och han gör! Senaste månaderna har irritationen mest handlat om mina idéer kring lägenheten på Älvsbacka. Jag har nästan lyckats bygga om hela lägenheten ;)

Lägenheten är ju faktiskt bara 67m2, men balkongen är hela 25 m2. Eftersom vi ändå tänkt glasa in halva balkongen så har jag kommit med snilleblixten att  vi gör halva balkongen till ett året-runt-matrum, med värmeslingor i golvet, klinkers och isolerglas. Fullständigt briljant idé tycker jag men inte Jerry som menar att jag bortser helt och hållet från både kostnad och arbetsinsats.... Vadå, man bör väl göra det ordentligt om det ändå ska göras?


Den här matgruppen skulle väl passa perfekt i vårt året-runt-matrum?

Nästa grej är att jag kommit på att vi tar det lilla sovrummet och Jesper får det stora. Vår säng kommer i och för sig knappt att rymmas, vi får 10 cm golv att gå på vid fotändan, men vadå, vi ska ju bara sova där och lite omak kan väl Jerry ta när han ska ta sig till sin sida av sängen.... Jesper och hans kompisar behöver ju faktiskt mer utrymme än vad vi gör och då rymmer han bäddsoffan så att kompisarna kan sova över och då känner jag mig lugn för då vet jag att dom inte är ute på stan och dräller. Andra fördelar är att det då finns en sovplats till Jocke när han längtar efter mamma, och till Felix när han kommer upp. Jerry är inte fullt lika övertygad som jag om att idén är helt förträfflig.

Sen har jag kommit på att vi behöver sätta upp en halvvägg från köket in mot rummet för annars rymmer vi inte tv:n. Och igår kväll kom jag på att vi kanske ska flytta det lilla sovrummets dörröppning till andra sidan väggen också. Då kan vi ha soffan och fåtöljerna vid fönstret. Men det har jag inte hunnit berätta för Jerry än...

En manlig kollega på jobbet suckade i veckan och sa "tänk att en helrenovering kan börja med att man köper en ny matta....". Talesättet att kvinnans list övergår mannens förstånd stämmer nog ganska bra. Jag har lärt mig att Jerry funkar som så att jag kommer med en idé och han blir irriterad och förkastar den totalt. Sen väntar jag i några veckor innan jag försiktigt nämner denigen. Efter några månader så tror Jerry att det är hans egen idé och då är det bara att verkställa =). Och då planerar jag ju sedan länge redan nästa projekt....

Ha världens bästa helg, tjejer.

Kramar Anki

på att det ska bli torsdag. Då börjar Wilma balett! Hon längtar så mycket! När jag väcker henne sådär vid 6.15 så sträcker hon lite på sig och säger " nu är det bara 2 dagar kvar". Underbart!
 I går var vi på stan och provade lite balettliknande kläder. (Väldigt jobbigt att fara på stan efter jobbet, tålamodet är inte det bästa) Tre olika varianter provade hon och gjorde fantastiska piruetter inne i provrummet. Det tog henne ca en halvtimme och bestämma sig vilken hon ville ha allra mest. Det blev en rosa:) Och imorgon får hon äntligen börja! Lite fiffigt med baletten är att vi föräldrar får INTE titta på. Så se upp Ullis och Anki rätt som det är så kanske jag dyker upp på Edda någon torsdag!! Om jag nu lyckas ta mig förbi caféeet...
Idag firade min grupp på jobbet 1 år!!! Kom på jobbet och några av våra gulliga arbetskamrter inne i huset hade hängt guld- och silverballonger fulla taket, en stor flaska Pommac och en prinsesstårta stod bara där och väntade! Eftersom jag och min arbetskamrat anses vara de busiga och slamsiga så hade vi naturligtvis redan en plan! Lånat av Wilma hade vi otroligt fina tiaror, medalj med en stor 1:a på och kjol på!(vi brukar då och då förgylla morgonfikat med lite utklädningsspex) Våra kamrater skrattade i alla fall gott och vi hade möte med chefen...
I helgen händer det något konstigt! Amanda är hos sin pappa (hon har meddelat att nuförtiden bor hon varannan vecka) Elin åker till Island, Wilma ska på kalas på lördag och vara med sin pappa på söndageftermiddag! Fattar ni så ensam jag blir:)...undrar vad jag ska göra...(har lite ekonomisk redovisning som god man att göra men.......) Nåja här tas inget ut i förskott, mycket kan ändras men tanken känns ju lite svindlande!! Om inte annat så kan jag i alla fall planera måndagens junta hos mig! Välkomna!

"Bästa sättet att få vara ifred är att ställa sig och diska"

Dags att skriva ett inlägg igen.

Julen och ledigheten har varit så skön, vill bara ha mer ledigt... Jag, Sandra, Ingeborg, mamma och pappa åkte till Båtfors den 23/12 och hade uppesittarkväll där. Sam och Bosse kom först vid 23-tiden efter att ha spelat en viktig match som var avgörande om de skulle gå vidare till junior-elit. De vann matchen (tack gode gud, julhelgen var räddad). Julafton blev vi 16 st, så det var perfekt att få vara i Båtfors med alla tomtens renar.

Nyårsafton började vi med att spela den årliga matchen vuxna mot "barn", men man passar ju fel hela tiden. Ex. Eric Olsson, ser han ut som ett "barn"! ....så vi "vuxna" förlorade :-(  Sedan på kvällen kom Per-Erik, Jeanette, Bobbo, Bettan, Dennis, Annica och 5 barn. Vi åt hos oss och sedan gick vi över till Bobbo och Bettan för att äta efterrätt. Då ser jag en taxi som kommer med 4 st glada gäster till (Ingeborg, Marita, Gunilla och Janne). Fullt hus, men trevligt. Kanske lite för trevligt kändes det som dan efter!

Jaa, vad mer....jag och Sandra har börjat träna. Hon önskade sig ett kombikort på friskis & svettis i julklapp, så nu både spinner och jympar vi!

Igår fyllde Sam 18-år, så nu tror han att han får göra som han vill!

I helgen blir det fullt upp. Sam har match lördag och söndag, lördag är det även 50-års kalas för Janne Bygdemo (Anneli och Ullis vi syns väl?). Och söndag efter matchen har jag bjudit halva släkten på 18-års kalas.

Ha en trevlig helg!

"Allt är möjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid"

Nån mjukstart på jobbet blev det då inte eftersom två medarbetare var sjuka. Helt hysteriskt onsdag och torsdag, men mer normalt på fredag tack och lov.

Lördag kom Rolf och Susanne med ungdomar och åt middag med oss. Efter ett par Irish Coffee tyckte jag att vi skulle kolla in Kents gamla diabilder där dom flesta är från långt före min tid. Han var lite tveksam, men vi var alla sugna på en nostalgitripp tillbaka till 80-talet.

Eftersom varken jag eller Kent riktigt kom ihåg om dessa bilder skulle kunna avslöja något som kanske inte skulle vara så lämpligt för ungdomarna (man vill ju inte att bilden av oss som de perfekta föräldrarna ska befläckas!), så var det lite spännande. I början bläddrade Kent så snabbt att vi knappt hann se vad det var på bilden, så vi fick be honom att lugna sig lite. Det förekom alkoholintag på många av bilderna, och en visade en fest där Kent hade bjudit in lite damsällskap. Sandra tyckte att tjejerna såg ut som såna som tar betalt för att sällskapa  hehehe. Vi fick då förklara att smink, frisyrer och kläder såg ut så där på 80-talet. Många goda skratt fick vi iaf och några värre avslöjanden än att Susannes barn tyvärr fick se en cigg i sin mammas hand blev det tack och lov inte.

Idag såg jag fram emot att få rida ut i skogen i det fina vädret och bara njuta av tystnaden. Men det kunde man glömma ganska snabbt. Skotrarna vrålade förbi överallt i skogen och avgaserna låg som en Londondimma efter skogsvägen. Vände därför efter ca trekvart. Dessutom hade jag fått några konstiga vibreringar i högerbenet som liknade värsta Jerry Williams ryckningarna. Det måste ha varit nån nerv som kommit i kläm. Benet ryckte iaf klart synbart så jag bestämde mej för att vända. Jag fattade galopp och kusen kändes pigg....lite för pigg kanske, så jag tyckte vi skulle sakta av. Han tyckte tvärtom. Jag slet i tyglarna för allt jag var värd, men tyvärr så kan ju hästar springa rakt fram även om halsen står 90 grader åt andra hållet. När vi rusar fram känner jag hur himla sugen jag blir på en macka med hamburgerkött och gurka på. Kanske läste han mina tankar för han sansade sig och sen blev det bara skritt hem. Benet vibrerade nu ännu värre. Hästar känner alla våra spänningar, så jag började tänka att han kanske trodde att vibrationerna berodde på att jag var rädd och en annalkande fara hotade (tro´t om du vill)  så innan vi var hemma så hade jag förlåtit honom.

Ha en bra vecka brudar!

/A-K

Måndagskällen hade vi besök av A-K, Kent &Sandra, drack någon drink och surra....det var trevligt. Tisdag gjorde Jag, Monica , Emma, Lewi, Elwin & Tori ett besök till stallet Furunäs( A-K stall såklart ) så de fick se hästarna och promenera med den lilla hästen de tyckte att det var skoj. Sen på kvällen var det dax att köra Monica & barnen till bussen som skulle ta dem till Bastuträsk vidare med tåget hem, bilen var proppad med kassar ryggsäckar mm. Kanske fick de förmycket packet av tomten? Så nu är det tomt och tyst i hustet ganska skönt eller....... det blev ju ganska länge de var här. Så nu har vi återgått till det normala.

Onsdag var det ju första dan på jobbet det kändes väl si sådär tur att det bara var tre dagar att jobba och den västa gnällspiken var forfarande ledig. Sen ringde Liam och ville att mormor skulle komma och leka men jag hade nog helst suttit framför tvn, men man kan ju inte neka när charmtollet ringer. I Torsdags efter jobbet var som sagt jag och Anki och tränade, lite ont i musklerna. Tog jag till fölite vikter .....eller är jag redan vältränad? Trodde inte att jag skulle kunna springa i trappor på Fredagen å dela ut post.

Idag har jag städat bort julen det tog halva dan. Sen var vi och handlade på Maxi så nu håller Roger på att förbereda middagen. Det blir plankstek......mums. Många kramar/ Ullis

Fortfarande väldigt nöjd över starten på detta år!
Jobbar min sista helg i helgen!!! Återupptaget kontakten med en god vän (nej inte en "sådan" vän utan en riktig vän), fick ett överraskande och glädjande sms (fortfarande inte något "sånt" där) och faktiskt lite glädjande post!
Jag undrar om jag har för låga krav på livet......eller det kanske är bra så här, att vara nöjd över lite??!!
Det finns så fantastiskt mycket som varje dag som verkligen glädjer mig!
Tänk bara att
-kommit ihåg att satt i motorvärmaren kvällen före
-att bilen startar!!
-att vinka på fritids åt en skuttande och lycklig Wilma
-att komma någorlunda i tid till jobbet
och så vidare.Så där roar jag mig mest varje dag! Kanske en överlevnadsstradegi? Hmm.....

Ikväll ska jag lägga mig i soffan, jag kunde städa om jag ville men det vill jag inte - känns inte glädjefullt! I går kastade jag alla överblivna ratade chokladbitar från alla chokladaskar så några praliner blir det inte men minsann så har jag fyllt upp med massor av goda blodapelsiner och vindruvor (hmm vin lät gott.. får kanske ta ett glas imorgon- det är glädje!)
Och så är det ju fredag imorgon! Önskar er alla en rolig helg!
Stora kramar från en lite djup men glad Anneli

"Glädje är inte något som ramlar över oss, utan resultatet av ett medvetet sätt att leva"

Jaa, då var ledigheten slut och bara "blåveckor" hägrar fram tills i april. Skönt att det blir mjukstart med en kortvecka. Som tur är kan man redan nu se att det är ljust lite längre på eftermiddan. Det har iaf varit jätteskönt med ledighet. Nu är det mesta av julen bortstädad, gardinerna byter jag till helgen tror jag.

Det är väl en himla tur att julen inträffar ganska precis ett halvår efter semestern när man så väl behöver lite ledighet. Eller är det inte enbart tur? Jag är ju som ni kanske vet varken troende, konfirmerad eller medlem i svenska kyrkan, men man börjar nästan tro att Jesus födelse var extremt välplanerad och att vår Herre redan för drygt 2000 år sedan kunde förutspå att självhushållen skulle försvinna och de flesta, både vuxna och skolbarn, skulle balansera på gränsen till utbrändhet när årets slut närmade sig. Jaa, det lär vi väl aldrig få veta och ärligt talat bryr jag mig inte nämnvärt bara jag får min semester.

Ha de gött!

/A-K

Har börjat inse att jag är förfärligt otränad. Klarar varken rea eller höga klackar längre utan att få ont i ryggen eller träningsvärk...

Insikten smög sig så sakta på annandagen. Shoppingnerven gjorde sig påmind och jag stegade ner på stan redan vid 10-tiden. Men att vara på rea handlar alltför mycket om att stå stilla i köer. Och då kommer den som ett brev på posten. Molvärken i ryggen alltså.

På nyårsafton var vi i Kroksjön. Dagen till ära tog jag på mig mina nyinköpta 10 cm höga ursnygga skor. Jerry påstod att det blev märken i golvet av klackarna och att jag skulle få betala omslipningen av golvet. Det löste jag genom att gå på tårna hela kvällen och natten. Med lite champagne i kroppen gick det hur bra som helst. Tills igår.... Jäklar, vilken träningsvärk jag hade i både vader och lår!

Nu på morgonen har jag varit på MQ:s förhandsrea. Först fick jag stå i världens längsta kö till provhytterna. Hann reta upp mig riktigt ordentligt på alla luspottor som verkar prova om samma plagg massor med gånger. Efter 30 minuter fick jag äntligen tillgång till en provhytt och det tog mig 3-4 minuter att prova fem plagg varav två klänningar (då man faktiskt måste ta av alla kläder!). Så c:a 30 sek per plagg är lagom tid för att prova, bara så ni vet om ni ska iväg på rea... P g a alla luspottor så hann jag få förfärligt ont i ryggen och sedan hade jag ju kvar kön till kassan också. Innan jag var framme där så var jag helt övertygad om att jag skulle måste åka upp till akuten för min rygg måste ha gått av.

Det enda jag klarat av riktigt bra är att åka slalom. Har sluppit både ryggvärk och träningsvärk. Jerry, som haft riktigt ont i benen, påstår att det beror på att jag svänger för lite och trycker ifrån för lite. Jag menar att jag är en naturbegåvning som utrustats med naturligt grova benmuskler....

Men snart är både ryggvärk och träningsvärk ett minne blott. Jag (och Ullis) har köpt träningskort på Edda, jag har klippt bort prislapparna från träningskläderna och skorna jag köpte i höstas. Here we come alla broilers, nu får ni maka plats för oss. Ni hakar väl på tjejer?

"Upp och ner är lika långt, men inte lika lätt"

Kramar Anki